Trots att jag vet att jag kommer få mens denna månaden precis om alla andra månader så kan man verkligen undra hur man iallafall var månad lyckas tro att kanske…  Varför i hela världen skulle jag bli gravid denna månaden på naturlig väg när vi misslyckats med det de senaste 18 månaderna och förövrigt även  en insemination och ett IVF försök. Jag undrar nästan om jag verkligen är så dum att jag klarar av att lura mig själv gång på gång på gång?! För varför blir jag då besviken på att jag fått de första symptomen på att min mens kommer sätta igång på riktigt imorgon (precis som jag satt datum för i kalendern). Det betyder att som det ser ut nu så hoppas jag att jag ivarjefall ska ha lite ”tur” och att jag först får mens imorgon och därmed börjar med sprutorna på söndagskväll. Jag och min sambo är nämligen ivägbjudna på en helgövernattning med dagsaktiviteter från imorgon och var ska jag då kunna förvara den medicinen som ska vara i kylskåpet. Någon som har några bra förslag på hur man löser det med medicinerna som ska vara i kylskåp när man inte kan komma hem till när sprutorna ska tas? Jag kan eventuellt få samma problem med jobb nästa vecka där jag nog inte kommer vara hemma till klockan 20 när sprutorna ska tas. Det betyder att jag måste ta med dem till jobbet och lägga dem i kylskåp på jobbet, känns inte jättekul. Tar gärna emot tips på liten kylväska eller någon annan smart lösning där jag kunde ha mina sprutor de dagar jag inte hinner hem i tid?

Jag har inte skrivit på en stund, mest för att inte bli påmind om den stundande IVF processen.

Som jag har skrivit innan så kunde vi inte köra en ny behandling förra månaden pga. att vi kom i kläm  med alla röda dagar runt påsk. Jag var ganska upprörd när vi fick beskedet men sen har jag förträngt det och försökt köra på som vanligt. Jag har istället försökt komma igång med mitt eget liv och mina planer. Jag har sökt till ett master program och jag har de senaste veckorna börjat träna regelbundet, ca 3 ggr i veckan. Det är kanske inte så imponerande men så mycket bättre än inget alls! Jag har också gått med i viktklubb.se sen en vecka tillbaks och lyckats gå ner ett kilo. Det känns faktiskt ganska uppmuntrande och får mig att tänka på lite annat. Det blir så lätt att man glömmer bort sig själv när man mår dåligt, orkar inte träna eller bry sig om vad man äter.

Så nu borde det snart vara dags. Om min mens beter sig som den ska så borde den komma på lördag och då börjar jag med sprutorna på söndag. Den här månaden blir egentligen helt fel att köra IVFen. Det är ju det som är så jobbigt med att behöva hålla på med medicinsk befruktning, för livet i övrigt stannar  ju inte och tar hänsyn till att man ska vara hos doktorn stup i kvarten. Denna månaden har jag nämligen massa deadlines på jobb som jag stressar mycket över att få klara när jag ska samtidigt gå på kontroller etc. Men jag vill ju heller inte vänta till nästa månad! Nu har vi ju väntat sen i februari och ingen vet ju hur jobbsituationen ser ut i juni…. Det jobbiga är ju också att man vill ju inte, eller jag vill ju ivarjefall inte, prata med min chef om min fertilitetsbehandling utan jag har ju fått köra någon story om att jag ska på behandling för hormonell obalans. Om de sen själv kan räkna ut vad det verkligen gäller så gör det ingenting men jag orkar inte sitta och diskutera min situation på jobb. Hur har ni andra gjort?

Situationen blir ju inte bättre av att jag har mer än en timme till jobbet så när man inte kan planera in kontrollerna på förhand och plötsligt får en tid kl 9 så är jag på jobbet efter kl 11 och det kan ju omöjligtvis accepteras att man ska hålla på så här månad efter månad.

Usch, vad gnällig jag låter men det är ju väldigt stressigt. Jag vill inget hellre än att ha ett barn men samtidigt så måste man ju fortfarande ha ett jobb att gå till. Ekvationen går bara inte ihop tråkigt nog.

Nu  räknar jag dagarna inför mens, 3 dagar kvar!