Direktlänk till inlägg 12 oktober 2011
Jag är glad och ganska skärrad. Tänk om där inte är något därinne, att min dröm försvunnit. Jag vågar nästan inte gå dit.
I helgen berättade vi för respektive föräldrar. Kändes konstigt, overkligt, nästan som om det var någon annan man berättade om. Det som kändes att det mest på riktigt var när min sambos pappa torkade sig diskret i ögonvrån av glädje. Fast det ökar min rädsla. Om det är fler än vi som är glada för vår skull, så det kommer vara mer än vi som blir ledsna om det går åt skogen. Av någon anledning känns det hela ännu sorgligare när man vet att fler än bara jag och min sambo kommer bli drabbade.
Jag skrive rinte så mycket längre. Jag vill inte göra min rädsla större som jag gjorde med min sorg tidigare. Jag vill nog heller inte prata så mycket om min graviditet, inte än. Fast jag läser fortfarande då och då på era bloggar. Ni som väntar på barn från annat land, ni som kämpar med ivf, ni som lyckats med IVF och väntar på att barnet ska födas. Jag håller tummarna för er alla!
Nu är jag i vecka 18 och de flesta ivarjefall dei min närmsta omgivning vet om at vi väntar barn. Av någon anledning så frågar nästan varannan person "har ni gjort KUB-testet"? Jag svarar nej. Jag ljuger med andra ord. Förväntar sig folk att jag ska ...
Efter en sorgsen helg och timmar på internet letandes efter fakta angående vårt resultat, för att få en uppfattning om vår statistik så kom jag fram till att vi helt enkelt fick gå på känsla. Att få vara gravid, att ett litet liv äntligen växer inne ...
En av mina väninnor vet om att vi väntar barn. Hon undrade om jag inte skulle berätta för de andra kompisarna. Jag sa att jag ville vänta tills vi gjort vårt KUB. Hon hade svårt att förstå varför och menade att alla de andra berättat tidigare. Det är...
Det gick bra på ultraljudet i fredags. Inte kunde man se mycket av det lilla livet men det kändes väldigt fantastiskt när läkaren pekade ut ett litet blinkande ljus- ett hjärta. Jag tycker det är väldigt abstrakt att där är en växande bebis i min mag...
Hur känner jag mig? Inget alls samtidigt som jag känner mig alldeles för stor för mina kläder. Jag går alltid upp av hormonbehandlingen innan en IVF och försöker sen gå ner de kilona. Nu efter att jag plussat vågar jag ju inte "banta" och träna gjord...
Insemination 1
Datum: 28e januari 2011
Negativt gradviditetstest 12 februari.
IVF nr 1
Datum: 4 mars 2011
Resultat: 12 ägg, 9 befruktade, 0 ägg till frysen.
1 embryo återinfört.
Negativt gradviditetstest 18 mars 2011
IVF nr 2
Datum: 20 maj 2011
Resultat: 18 ägg, 11 befruktade, 7 ägg till frysen.
1 embryo återinfört.
Negativt gradviditetstest 5 juni 2011
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 | 6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|