Jag vet inte varför men jag valde att inte skriva några inlägg under semestern och jag vet inte om det är semstern eller att jag inte haft möjlighet att gräva ner mig i min egen eller någon annans olycka genom att blogga eller läsa någon annans blogg som gjort att jag känner mig jäkligt frisk, stark och sund i psyket. Jag har knappt tänkt på barn under semestern.

Jag var på stan med min ytters höggravida tjejkompis i lördags. Vi kollade på babykläder till nyfödda då hon har ca 4 veckor kvar till födseln och kände mig egentligen mest bara ointresserad. Om den här känslan bara kan få stanna kvar, gör den det så kan jag nog leva ganska lycklig i mitt eget sällskap med eller utan barn!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag i vecka 18 och de flesta ivarjefall dei min närmsta omgivning vet om at vi väntar barn. Av någon anledning så frågar nästan varannan person "har ni gjort KUB-testet"? Jag svarar nej. Jag ljuger med andra ord. Förväntar sig folk att jag ska ...

Efter en sorgsen helg och timmar på internet letandes efter fakta angående vårt resultat, för att få en uppfattning om vår statistik så kom jag fram till att vi helt enkelt fick gå på känsla. Att få vara gravid, att ett litet liv äntligen växer inne ...

En av mina väninnor vet om att vi väntar barn. Hon undrade om jag inte skulle berätta för de andra kompisarna. Jag sa att jag ville vänta tills vi gjort vårt KUB. Hon hade svårt att förstå varför och menade att alla de andra berättat tidigare. Det är...

Det gick bra på ultraljudet i fredags. Inte kunde man se mycket av det lilla livet men det kändes väldigt fantastiskt när läkaren pekade ut ett litet blinkande ljus- ett hjärta. Jag tycker det är väldigt abstrakt att där är en växande bebis i min mag...

Jag är glad och ganska skärrad. Tänk om där inte är något därinne, att min dröm försvunnit. Jag vågar nästan inte gå dit. I helgen berättade vi för respektive föräldrar. Kändes konstigt, overkligt, nästan som om det var någon annan man berättade om...