Jag har inte skrivit på länge. Jag kände i början att bloggen hjälpte mig att sätta ord på mina känslor fast efter ett tag var det som att jag inte kunde få stopp på känsloflödet. Min olycka växte sig större när jag läste om allas liknande öde. Jag tänkte att jag kommer aldrig lyckas med att få barn.

Så jag skrev aldrig om IVF nr 3. Här kommer en summering:

Uttag 11 ägg, 8 är befruktade.

5 kunde odlas vidare till blastocyster.

1 blasto tillbaks till mig och 4 till frysen!!   

Dag 2 efter insättning började jag få ont i nedre regionen av magen. Tänkte inte så mycket på det. Över dagarna som gick blev de värre och jag vaknade tom på natten av magont. Jag kunde inte låta bli att tänka att nu är något på gång, gott eller ont, det visste jag inte.

Idag, 2 dagar innan test dag, SÅ TESTADE JAG POSITIVT!!

Det är bara så sjukt. Jag kan inte tro det själv. När jag såg det reagerade jag knappt alls. Under dagen börjar det sjunka in. Jag, gravid!! Är det möjligt??!! Fan vad glad jag är!!

Nu börjar väl oron för att pyret ska klara sig hela vägen i mål!