Direktlänk till inlägg 5 juli 2011
Jag tänkte att jag skulle försöka vara bara jag, som jag var innan barnlösheten, i sommar. I den mån det går naturligtvis. Igår köpte jag nya ägglossningsstickor och naturpreperat, det har jag inte använt på ca 8 månader för att jag känner att ägglossningsstickorna ökar pressen. Istället har jag och M försökt att täcka dagarna 10-16 på cykeln och då borde man ju vara "safe". Fast nu känner jag att min kropp är lite ur gängorna och vill gärna få lite mer koll igen.
M satt igår och läste på om kostvanor för fertila fädrar, inte för att jag tror det kommer skapa några mirakel men det kan ju knappast skada. Det värmde mitt hjärta lite att han satt där och läste, jag tror det är första gången som jag sett att han letat upp information utan min involvering. Ibland kan man ju känna att man kör mycket av det här racet själv med alla mediciner, sprutor, smärtor, fan och hans gamla moster. Trots att M är med på varenda kontroll och ringer kliniken lika ofta som jag så är det trots allt min kropp som det i mångt och mycket hänger på.
Så om vi bortser från mina ägglossningsstickor, natrupreperat och vitaminer så tänker jag ha en semester där jag tänker njuta så som jag är, i den utstraäckning som jag kan. Jag tänker njuta av att jag finns, att jag fått uppleva min stora kärlek, att jag fått chansen att resa och bo utomlands, att jag och M ska till Grekland om 2 veckor, av kall öl, av grillat och äta ute, helt enkelt allt det där som är sommar. Mina negativa känslor angående barnlösheten får gå ut ett tag. I augusti är de tilbaks mednästa IVFbehandling.
Nu är jag i vecka 18 och de flesta ivarjefall dei min närmsta omgivning vet om at vi väntar barn. Av någon anledning så frågar nästan varannan person "har ni gjort KUB-testet"? Jag svarar nej. Jag ljuger med andra ord. Förväntar sig folk att jag ska ...
Efter en sorgsen helg och timmar på internet letandes efter fakta angående vårt resultat, för att få en uppfattning om vår statistik så kom jag fram till att vi helt enkelt fick gå på känsla. Att få vara gravid, att ett litet liv äntligen växer inne ...
En av mina väninnor vet om att vi väntar barn. Hon undrade om jag inte skulle berätta för de andra kompisarna. Jag sa att jag ville vänta tills vi gjort vårt KUB. Hon hade svårt att förstå varför och menade att alla de andra berättat tidigare. Det är...
Det gick bra på ultraljudet i fredags. Inte kunde man se mycket av det lilla livet men det kändes väldigt fantastiskt när läkaren pekade ut ett litet blinkande ljus- ett hjärta. Jag tycker det är väldigt abstrakt att där är en växande bebis i min mag...
Jag är glad och ganska skärrad. Tänk om där inte är något därinne, att min dröm försvunnit. Jag vågar nästan inte gå dit. I helgen berättade vi för respektive föräldrar. Kändes konstigt, overkligt, nästan som om det var någon annan man berättade om...
Insemination 1
Datum: 28e januari 2011
Negativt gradviditetstest 12 februari.
IVF nr 1
Datum: 4 mars 2011
Resultat: 12 ägg, 9 befruktade, 0 ägg till frysen.
1 embryo återinfört.
Negativt gradviditetstest 18 mars 2011
IVF nr 2
Datum: 20 maj 2011
Resultat: 18 ägg, 11 befruktade, 7 ägg till frysen.
1 embryo återinfört.
Negativt gradviditetstest 5 juni 2011
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 |
|||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|