Jag tänkte att jag skulle försöka vara bara jag, som jag var innan barnlösheten, i sommar. I den mån det går naturligtvis. Igår köpte jag nya ägglossningsstickor och naturpreperat, det har jag inte använt på ca 8 månader för att jag känner att ägglossningsstickorna ökar pressen. Istället har jag och M försökt att täcka dagarna 10-16 på cykeln och då borde man ju vara "safe". Fast nu känner jag att min kropp är lite ur gängorna och vill gärna få lite mer koll igen.

M satt igår och läste på om kostvanor för fertila fädrar, inte för att jag tror det kommer skapa några mirakel men det kan ju knappast skada. Det värmde mitt hjärta lite att han satt där och läste, jag tror det är första gången som jag sett att han letat upp information utan min involvering. Ibland kan man ju känna att man kör mycket av det här racet själv med alla mediciner, sprutor, smärtor, fan och hans gamla moster. Trots att M är med på varenda kontroll och ringer kliniken lika ofta som jag så är det trots allt min kropp som det i mångt och mycket hänger på.

Så om vi bortser från mina ägglossningsstickor, natrupreperat och vitaminer så tänker jag ha en semester där jag tänker njuta så som jag är, i den utstraäckning som jag kan. Jag tänker njuta av att jag finns, att jag fått uppleva min stora kärlek, att jag fått chansen att resa och bo utomlands, att jag och M ska till Grekland om 2 veckor, av kall öl, av grillat och äta ute, helt enkelt allt det där som är sommar. Mina negativa känslor angående barnlösheten får gå ut ett tag. I augusti är de tilbaks mednästa IVFbehandling.