Jag har haft ont i huvudet sen igårkväll. Irriterande spänningshuvudvärk som härjar längs med ögongloberna. Då det antagligen är biverkningar av Puregonet så vill jag inte ta några värktabletter. Av någon anledning har jag fått för mig att det kan vara förgiftande och därmed har jag hellre ont. Jag har inte heller druckit en enda kopp kaffe sen i söndags när jag började med sprutorna. Jag vet att det säkert inte spelar någon roll men i och med att man har läst att koffen kan verka fertilitetshämmande vågar jag inte chansa! Så huvudvärken är kanske lika mycket kaffeabstinensrelaterat som medicinrelaterat.

Summa summarum är väl att man blir lite småknäpp av barnlösheten. Bara en sån sak som att jag inte längre vågar använda tamponger! Vem vet vad som kan finnas på dem, infertilitetsbakterier!! Jag hör själv hur det låter och jag trodde aldrig jag skulle kunna lura mig själv att tro på denna typen av dumheter. Men nu är jag här, trogen bindanvändare sen mer än ett år tillbaks.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag i vecka 18 och de flesta ivarjefall dei min närmsta omgivning vet om at vi väntar barn. Av någon anledning så frågar nästan varannan person "har ni gjort KUB-testet"? Jag svarar nej. Jag ljuger med andra ord. Förväntar sig folk att jag ska ...

Efter en sorgsen helg och timmar på internet letandes efter fakta angående vårt resultat, för att få en uppfattning om vår statistik så kom jag fram till att vi helt enkelt fick gå på känsla. Att få vara gravid, att ett litet liv äntligen växer inne ...

En av mina väninnor vet om att vi väntar barn. Hon undrade om jag inte skulle berätta för de andra kompisarna. Jag sa att jag ville vänta tills vi gjort vårt KUB. Hon hade svårt att förstå varför och menade att alla de andra berättat tidigare. Det är...

Det gick bra på ultraljudet i fredags. Inte kunde man se mycket av det lilla livet men det kändes väldigt fantastiskt när läkaren pekade ut ett litet blinkande ljus- ett hjärta. Jag tycker det är väldigt abstrakt att där är en växande bebis i min mag...

Jag är glad och ganska skärrad. Tänk om där inte är något därinne, att min dröm försvunnit. Jag vågar nästan inte gå dit. I helgen berättade vi för respektive föräldrar. Kändes konstigt, overkligt, nästan som om det var någon annan man berättade om...