Jag vill kanske inte kalla dagens möte med kliniken givande men dock så mycket bättre än det förra.

Vi frågade om resultatet av vår misslyckade IVF, om vår fertilitetsutredning var komplett och vad som fanns att göra nu.

Han förklarade på ett faktiskt mycket konstruktivt sätt hur man genom ett IVF försök indirekt gör en infertiltetsutreding och får svar på även det som man kanske glömt att testa innan. Under en IVF kollar man ju allt, att äggen utvecklas som de ska, att sperman är funktionsduglig, befruktningsgraden, slemhinnans utveckling och äggens mognad samt delning. Med andra ord så menade han att det inte fanns fler prover att ta som skulle kunna hjälpa oss.

Vi pratade om AHA (Assisted Hatching) vilket som kan hjälpa ägget att sätta sig fast i livmodern. Från klinikens hemsida står det följande:

"Det mänskliga ägget omges, liksom hönsägget, av ett tunt skal. Detta skall brista eller öppna sig några dagar efter att ägget kommit in i livmodern, för att möjliggöra att ägget får kontakt med livmoderslemhinnan. Under speciella omständigheter sker inte den här kontakten på förväntat sätt. Vi har i vårt utvecklingsarbete funnit hållpunkter för att man hos vissa par kan underlätta kontakten genom att förtunna "äggskalet" strax innan återförandet, och därmed öka chansen till graviditet. Sedan flera år genomför vi med framgång sådan förtunning av äggskalet (Assisted Hatching), när vi misstänker att ett för tjockt eller för hårt äggskal försvårar det delade äggets förmåga att fästa i livmodern."

Det finns inga vattensäkra bevis för att den här metoden skulle hjälpa men heller inga bevis för det motsatta utan trenden pekar mot en positiv utveckling.

Vi diskuterade även blastocystodling vilket många skrivit om i sina IVF-bloggar som betyder att man odlar ägget till dag 5 innan återförandet. Detta gör man vid vår klinik endast om man får så många ägg att man vågar fortsätta odlingen utanför kroppen de extra två dagarna, samt om äggen håller den kvalitet som denna metod förutsätter. Som vår läkare förklarade det så kan ett blastocystodlat ägg öka chanserna för en gradviditet om förutsättningarna är de rätta då man har större chans att välja "det bästa ägget" men om förutsättningarna inte är det så har man större chans om man sätter tillbaks embryot på dag 2 då ett ägg även av sämre kvalitet kan leda till gradviditet om det får vidareutvecklas i livmodern.

Vi kom fram till att vi vill vänta till hösten med nästa försök, jag känner inte att jag orkar ha ytterligare en semester "förstörd". Då tänkte vi om våra resultat tillåter pröva med en blastocystodling. Om äggmängd eller kvalitet inte tillåter planerar vi att sätta tillbaks 2 embryon (yey finally, jag har tjatat om detta) och prova med AHA på dem.

Jag fick även en chans att fråga om äggdonation om det skulle vara att det är jag och M tillsammans som gör att vi stöter på problem. Bästa svaret idag var nog trots allt när läkeren berättade att det trodde han absolut inte det  var. Vår befruktningsgrad var så pass bra menade han att det handlade inte om det, att vi inte skulle passa ihop. Lite sämre svar var dock att en äggdonation skulle jag aldrig kvalficera mig till då mina egna äggs kvalitet var bra nog. Men vill man experimentera om det trots allt är vi som kombination kanske man kan prova med spermadonation på  ett mycket senare stadie.....

Doktorn tyckte trots allt vi skulle fortsätta försöka, han tyckte inte att vi skulle ge upp även om 4-5 försöket misslyckades för han ansåg att vi har mycket bra chanser trots allt och han trodde att vi skulle bli gravida en vacker dag. Det gör mig glad att höra men samtidigt ledsen och orolig för att våga tro och hoppas för mycket.

Jag och sambon ska på info möte på kliniken idag. Det är ingenting som de har som en normal rutin men nu har vi misslyckats med en insemination och två IVF utan att vi har fått komma ditt på samtal emellan utan bara fått oss tillsänt ett nytt schema.

Första gången när vi misslyckades med IVF så var jag så arg. Jag ringde för att höra vad vi gör nu. Fick svaret:

- Vi skickar ett nytt schema.

Jag reagerade på att vi skulle få ett nytt schema med exakt samma  behandling, doser allt, utan att de skulle undersöka mig.

-Du reagerade så bra på förra behandligen att vi ändrar inte på något som är bra.

Så fick barnmorksan lugna ner mig några hekton för jag var så otroligt irriterad. Ovanpå allt fick jag sen ringa dem två gånger för att påminna dem om att skicka schemat!

Väl på återbesök inför IVF nr 2 hade jag samlat mod och ville fråga om chanserna att få 2 embryon tillbaks, om de visste något om immunologisk infertilitet och några andra saker. Jag hade bett M skriva ut den informationen som jag hade hittat (jag jobbade hemma den dagen) för att visa mina "rön".

Jag hann knappt öppna munnen innan jag blev avsnoppad av läkaren med orden att om folk läste mindre husmorsknep och annat skit så hade typ hans jobb varit så mycket lättare.

Jag kände hur en klump började växa i halsen. Jag bad M ta fram utskrifterna för jag kom helt av mig, då hade han skrivit ut helt fel saker. Så där satt jag med min klump och kunde inte säga något, M sa ingenting och hela samtalet var så jäkla poänglöst. Att få 2 embryon kunde heller inte komma på tal då vi inte misslyckats tillräckligt många gånger och risken var hög att båda skulle komma att fastna...  Känn frustrationen.

Idag har jag bett att få klinikens andra doktorn som är betydligt trevligare. Jag kommer utan förberedelser men jag vill diskutera om det finns några teorier runt vad som kan vara fel. Om vår fertilitetsutredning är tillräcklig, för vi gjorde inte den där utan hos en annan gynekolog som gjort olika prover över olika tid och som sen skickat allt till kliniken. Hur äggdonation går till och vad kriterierna är. Är det förresten någon som vet hur det fungerar om någon som man känner vill donera till en?

Hur som helst tror jag egentligen inte det här leder till något men vi får ivf en chans att prata om läget.